Visst finns det mycket som man är rädd för, men min största rädsla är nog att vakna upp och inse att jag inte har de personerna som jag har i mitt liv, att allt har varit en dröm.

Jag menar, hur skulle mitt liv se ut ifall jag vaknade upp utan min Micke? Ifall jag skulle vara tvungen att leva mitt liv utan honom? Tänk ifall det bara varit en dröm allt som jag fått uppleva med honom? Tänk om... Nu behöver jag inte tänka "om" eftersom att jag redan har nypt mig själv i armen X antal gånger för att försäkra mig om att det faktiskt är verklighet :)
                
Jag är livrädd för att något ska hända de personerna som jag verkligen bryr mig om (ni vet vilka ni är, och vilka ni inte är).. Jag skulle aldrig förlåta mig själv! Det skulle vara hemskt.

Sen mer då? Jag har faktiskt en nedrans massa saker som jag är rädd för, men en sak som sticker ut lite är väl dehär med relationer, vänskap.. Jag skulle bli förkrossad ifall jag förlorade fler vänner, det räcker med dem som jag redan förlorat... Därför vill jag säga (utan inbördes ordning)..

Sandra, Majsen och Tina, jag kan inte förklara med ord hur lycklig jag är över att få ha er i mitt liv. Ni är speciella på olika sätt och vi har olika minnen ihop, men en sak har ni tre gemensamt.. Jag älskar er!!