Mbt:n.


     2011-03-23 | 17:07:48

Kanske borde jag göra en ny kategori "tillfrisknande/framsteg", ni fattar vad jag menar. Det är ju ändå en ganska så stor del utav mig/mitt liv (just nu). Mina planer är ju att bli frisk inom de närmaste året/åren!

Hursom, jag måste "beklaga" mig eller agera "bittterf*tta" kalla det vad ni vill. När vi var i Thailand så hade jag sagt att jag kunde skriva ett brev i veckan till gruppen (eller de kom på tal i gruppen, var nog inte ens min idé från början) för att uppdatera dem lite om vad som hände på andra sidan jordklotet. Även för att det skulle bli lite mer som att jag var delaktig i gruppen trots min frånvaro.

Jag är uppriktigt förbannad, ledsen, arg, jag vet inte riktigt vad jag är men jag känner mig sviken?. Visst att det inte var något tvång att personerna i gruppen skulle skriva något till mig så kanske man ändå förväntar sig det, iallafall till en viss del. Man förväntar sig en viss respons. Jag menar, jag öppnar upp mig skriver om både bra och dåliga saker som händer på våran resa, jag "offrar" tid för att skriva breven men vad fick jag tillbaka? Inte ett skit. Inte ens när jag kom tillbaka till gruppen. Det var ingen som ens nämnde breven. Det känns ju bra... INTE.

Istället får jag höra det idag, när jag frågar gruppen rakt ut ang. mina brev att det var ju inget tvång, å de känner ju inte mig så bra att de kände att de behövde skriva något. Okej?? Visst, jag kan köpa det. Endel utav det! Men inte allt. Sen allt snack om att "man tänkte att man kanske skulle skriva något" << tanken som räknas kan man tycka, men jag tycker något helt annorlunda. Ifall jag skriver klart och tydligt i breven att jag undrar hur det är med dem å hur det går med "deras problem", lämnar ut min blogg.. För att inte glömma "ingen annan tog adressen, kunde lämnat adressen tidigare"...

Så ifall ingen annan gör det, kan man inte göra det själv? << Det blev mitt svar. Jag är riktigt ledsen, det är jag. Tårarna bränner bakom ögonen och snart sipprar de väl fram. Jag tog mig tid att skriva till er, trots att jag kunde ha struntat i det och spenderat någon/några extra timmar i solen. Jag öppnade upp mig och blottade en del utav mig själv, men för vad?! Vad fick jag tillbaka ifrån er? Ni lärde känna mig bättre, jag är inte helt främmande för er längre för att jag tog mig tid. Jag tänkte inte bara tanken, jag gjorde handling också.

Ni är fortfarande främmande människor för mig.....

                  
                                  Längst upp i ett utav tvilling-tornen... Högt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


Trackback



Skapa en egen nedräknare gratis - Countdown.se






Auktioner på Tradera

Skapa din egen Tradera-widget



RSS 2.0