08-09-10-11.
2012-10-24 | 12:43:29
Hur är det ens möjligt? Att en såndäringa bös sak från riskakan FORTFARANDE kan sitta fast i halsen på mig? Den vill liksom inte försvinna. Jag tänker aldrig mer äta riskakor, det är farligt. Punkt slut. Igår åkte det mesta av håret av, tacka vare Majsen :) Ny färg vart det också. Å nästa gång, blire annan färg igen! Nu är vi tillbaka där vi slutade, där jag agerade test kanin för minsta lilla sak som Majsen kom på att man kunde göra :) Trevligt .
Jag och Fisen en helt vanlig dag på busstorget..
Sitter här, har precis städat upp lite vilket behövdes sen att jag gjorde mer än vad som kanske var nödvändligt kan man ju bara se som positivt :) Sitter och kikar runt efter inspiration till på söndag men helt utan resultat. Mindre kul..
Mer onödig info? Sitter och letar hotell i Sthlm inför den 11 december. Idol. Allt är bokat, utan hemresa och vart man ska sova.. Haha kanske behöver man inget sånt? Kanske ska man leta lägenhet istället :) Å inte komma tillbaka alls :) Det är en idé de.. Och vid närmare eftertanke kanske det faktiskt blir så också.
Har nyss skickat iväg antagligen årets längsta mail till CL, haha stackars människa som har med mig att göra! Men nu är det gjort iallafall och vi ska träffas på fredag i vanlig ordning, skönt kan man sammanfatta det med.
När jag skrev dedär mailet så blossade det upp en massa andra känslor. Endel visste jag fanns där sedan tidigare men inte alla. Det blev på någotvis så glasklart att vissa saker orkar man inte med. Vissa saker väljer man att "dölja", inte nämna utan mer låtsas som att de inte finns. Man intalar sig själv en sak för att det ska vara enklare men när det väl kommer till ytan så är det som en kniv går rakt igenom hjärtat flera tusen gånger! Det svider och gör ont. Man vill gråta men kan inte för att det blir som en "chock". Sen kommer tanken att varför ska jag gråta över något som inte finns?...
Då vill jag bara gråta ännu mer. Det är svårt det där, att vilja gråta över något som finns men ändå inte. Han finns inte. Pa.. Anders finns inte. Han finns, men han finns inte. Vem är han? Hur ser han ut? Jag varken vet eller minns. Det är liksom, utsuddat. Han finns inte. Han är borta. Kanske inte död, men nära på. I mitt liv finns han inte. Han har inte funnits där på "ett tag". Jag vet inte ens ifall jag vill att han börjar finnas. Jag har andra som fyller den platsen. Som tagit den platsen. Funnits där när du borde varit där. Återigen, jag vill gråta men vad ska jag gråta över? Det finns inget att gråta över. Du finns inte....
När man tänker efter går dagarna väldigt fort, redan tisdag liksom?! Igår gjorde vi ett besök på Ullared. Inhandlade lite "bra-att-ha" saker och stillade shoppingberoendet lite :) Hela 91 artiklar blev det. Kan tyckas mycket men allt var inte tills oss bara 72 saker ;) ...
Efter en hel dag på Ullared okej 4 timmar var man ganska så slö och orkeslös. Vi funderade på att skippa pumpen men skam den som ger sig! Lite tyngre än vanligt men ändå lika kul :) Å ångesten över att ha käkat lite onyttigt och onödigt försvann ju till viss del. Fast sen infann sig den nya ångesten ang. mina armar :P
Nu ska jag fixa lite så jag kan få ro i själen och sen får jag se. Är lite kluven till ikväll. Vill träna, men vad? Vad jobbigt livet kan vara ibland :P
Kommentarer
Trackback
