Haha, jag är mer eller mindre störd. Jag vill inget annat än att få ett sunt förhållande till mat och slippa klaga på mig själv hur jag ser ut, jag vill verkligen inget hellre! Det hade varit en dröm att en dag kunna se sig själv i spegeln och faktiskt tycka om det som speglades tillbaka, en dröm...

Nu är det ju inte så. Jag lever inte i en bubbla och tror att allt är perfekt även fall mycket i mitt liv är nästintill perfekt så är synen på mig själv långt ifrån perfekt. Det jag ser är liksom "sanningen". Jag tar in vad andra personer säger om mig, det gör jag men det försvinner också ganska fort igen. För enligt mig är det inte så.

Tänkte struntat i träningen idag och gjort naglar och intalade mig själv att jag tvättar faktiskt så jag springer och lyfter ändå.. Tills jag kollade mig i spegeln och fullkomligt tappade hakan! Haha, detta resulterade i en halvtimmes springande vilket i sin tur ledde till att jag blev ca 150 kalorier fattigare vilket nu har gjort att det infunnit sig ett visst lugn i min kropp. Jag borde träna mer, men jag vill göra mina naglar och filura på något roligt till fisen som blir 7 imorgon! :)

Haha nu mitt i allt kom jag på att ifall jag springar en timma per dag så förlorar jag hela det intaget som jag äter på en dag.. Hahahahaha!! Joo, jag är tragisk men sanningen är så och jag kan inte låta bli att skratta ibland. Jag går mig själv på nerverna så är det bara! hahahahah!!

världens bästa lillebror!

                   

Jajjemän så sant som det är sagt, igår firade vi ett år. Eller firade gjorde vi kanske inte men vi ska fira :) Vi tjuvstartade i onsdags med en tårtbit, mums! Haha, sötnosen sa igår att han skulle köpa en ros för varje år vi varit ihop i fortsättningen, så ikväll när han kommer hem förväntar jag mig en ros :D

Å nu så kommer ju det som beräknat ett "obligatoriskt" du-betyder-så-mycket-för-mig-inlägg..

Vi kan börja från början.. Den 6 augusti träffades vi för första gången på vimmel (utav alla ställen) jag var där med min bror. Efter att jag varit på ett toalett besök så såg jag att ni satt och snacka i soffan och trevlig som jag är presenterade jag mig och vi började prata. Det roliga var nog den där andra tjejen som höll på att klänga på dig (men jag förstår henne för vem skulle inte göra det?!) jag frågade fall ni va ihop eller vad det var ni/hon höll på med. Svaret jag fick kunde göra mig gladare det va bara nån brud! haha!! Hursom..

Jag gillade dig, från första stunden inget snack om saken! Kanske därför jag ljög mig igenom hela första delen utav kvällen :P Trodde väl att du inte skulle tycka om mig annars? Så fel jag hade och glad är jag att jag faktiskt ändrade mig där borta vid bron och bara ställer mig rakt emot dig och säger "alltså.. bara så du vet så har jag ljugit för dig hela kvällen"..

Vi sov i samma säng den natten och gud så mysigt det var. Jag somnade med dina armar runt mig och fjärilarna i magen kan jag inte beskriva, det var liksom perfekt! - nej, inget sex.

Dagen därpå åkte vi hem till mig, var ju varmt så varför inte bada? Men vad hade hänt? Det var stelt som bara den och ingen vågade nästan säga nåt. Iofs så spelade de ingen större roll jag hade en fin utsikt och sådär i efterhand har jag fått höra att du tyckte detsamma ;) Klockan började närma sig 15 och du skulle börja jobba 16 så vi sa hejdå.. Vi bytte aldrig nummer..

                   

Dagarna gick och herregud vad jag tänkte på dig! Jag ville bara prata med dig, se dig jag ville så mycket och kunde inte sluta tänka på dig. Sen när jag satt vid datan en dag så plingade det till i mobilen, det var från dig. Jag blev hur glad som helst och svarade fortast möjligt. Vi bestämde inget sådär speciellt. Men som jag hoppades på att få se dig snarast! Joo, visst skulle jag kunna åkt ner till city och gått förbi charken men tänk om du skulle sett att jag var där och dreglade över dig?! Haha, jag ska inte ljuga.. Jag åkte ner till city och försökte alltid att hitta en "ursäkt" till varför jag skulle behöva åka dit ;)

Om vi nu snabb spolar lite så att detta inte blir en hel roman :) Vi kunde inte riktigt bestämma oss hurvida vi skulle vara ett par eller inte, kalla varandra pojk/flickvän. Vi testade ett tag i några dagar men båda kände att det blev en helt annan stämning mellan oss så vi backade lite. Vi fortsatte att träffas men sen kom den där dagen.. Vi satt i din soffa med varsin drink i handen (som alla andra dagar då:P) så satte jag mig gränsle över dig och frågade "ska vi inte försöka. Jag vill verkligen, för hur tidigt det än är så mina känslor.. Är känslor jag aldrig haft tidigare. Jag skulle kunna säga att jag älskar dig, men det är för tidigt."... 

                    

Nu kan alla smarta räkna ut att hans svar antagligen blev ett ja, att han också ville försöka :) Och nu ett år senare sitter jag här i soffan på samma plats som då och skriver detta inlägg. Jag har en ring på mitt finger och vi skulle egentligen snart blivit föräldrar, men fick missfall i v.12.. Så visst har vi gått igenom det mesta och upplevt en hel del också. Nu tänkte jag avsluta detta (även om jag skulle kunna fortsätta riktigt länge så någon gräns finns det ju).

Jag skulle inte kunna vara lyckligare och jag ser verkligen fram emot ett nytt år med dig! Du gör mig levande, får mig att leva, att orka! Du är det absolut bästa som hänt mig. Jag kan inte beskriva mina känslor då det är obeskrivligt. Jag kan bara säga att jag älskar dig, att du är allt jag behöver!

Miljoner kyssar din Marie.

                   

Jahopp ytterligare en ny dag som ska passera. Har hunnit städa och nu väntar jag bara på att Micke ska åka till jobbet så att jag kan börja träna. Tänker minsann bli av med vartenda överflödigt kilo!

Det är konstigt, att när man mår dåligt vill man gå ner i vikt. Att man dessutom börjar tänka på en rad andra saker som ligger och stör gör inte saken bättre. Fast det är klart, just denna grejen tänker jag på riktigt ofta. Vänner. Jag menar, äh.. Ingen idé att ta det nu skulle antagligen bara skriva saker som jag skulle få ångra sen. Jag tar det nån annan dag.

Happ, jag vet inte vad jag skriva. Jag spelar ett spel istället. Ge mig ett liv?!!?!

Det gick faktiskt riktigt bra idag uppe på solhem. Det var faktiskt riktigt kul idag och det är ju positivt! :) Vi va dock inte hela gruppen idag, långt ifrån vi var tre med mig och två gruppledare. Men faktum är att det var riktigt behagligt när det var så få. Får hålla tummarna att det fortsätter såhär :P

Ska snart ta och tända upp med lite levande ljus här, för att få lite mysigt lagom tills hjärtat kommer hem. Förhoppningsvis med smör!! (jisses, märks att jag inte har mycket att skriva om då jag kommenterar att han ska köpa med sig smör här?!)

Nix, har inget vettigt att skriva. Förmodligen mer imon då vi varit ihop ett år! :) Undrar du vad jag önskar mig hjärtat? Söt du är. Du behöver inte köpa något för det räcker med dig! Eller jooo, du kan köpa den där blåa muggen från mig till dig, den som finns på city ;) Älskar dig!