Utan att överdriva så kan jag meddela att känsla som jag hade i magen igår när jag såg Micke för första gången på en vecka var nästintill barnslig :P

Det var liksom inte bara fjärilar i magen, hjärtat som slog några extra slag eller hoppade upp i halsgropen. Det var bara en katastrofalt barnslig känsla som innefattade alla positiva benämningar som finns och några tårar som grädde på moset liksom ;)

Är man kär då eller?!...